Danska:
- · Härstammar från östnordiska språken, precis som svenskan.
- · Det danska talspråket har utvecklats snabbt. Det låter som att de ”sluddrar”, de har förenklat uttalet.
- · Språket har utvecklats från Urnordiskan under Vikingatiden.
Norge:
- · Utvecklats från fornnordiskan
- · Det finns två ”språk” i Norge, nynorsk och bokmål.
- · Ivar Aasen ”uppfann” nynorsk genom att publicera en bok om de västnordiska dialekterna.
- · Påverkats av danskan och lågtyskan ( som pratas i norra Tyskland)
- · I norska dagstidningar används oftast bokmål.
- · Minst 25 procent ska vara på nynorsk.
Svenskan:
- · har utvecklats från urnordiskan.
- · Tillhör den Nordgermanska grenen.
- · Har sitt ursprung i den indoeuropeiska språkstammen.
Isländskan:
- · På Island skriver man som man skrev i Norge för ca 800 år sedan.
- · Det isländska skriftspråket rekonstruerades utifrån gamla isländska skrifter att återskapa isländskan som den var innan den danska ockupationen.
- · Isländskan har få främmande ord i sitt språk- strävar efter att skapa egna.
Finskan:
- · Ett två språkigt land
- · Släkt med språken i Norra Asien - ett uralskt språk.
- · Helt annan grammatik än övriga nordiska språk.
Tema Sagor, år 7
Under ett antal
veckor framöver kommer du att få bekanta dig
med sagornas fantastiska värld. Du kommer att lära dig vad som är typiskt för
en saga och hur man skiljer på olika sagogenrer. Du kommer att få läsa sagor
och berätta om din läsning för oss andra. Du kommer också få skriva om sagor
och slutligen skriva en egen saga.
Du
kommer också att få arbeta med detta tema på några bildlektioner framöver.
Följande
förmågor kommer du få möjlighet att utveckla i ämnet svenska:
·
söka information från olika källor och värdera dessa
·
läsa och analysera olika typer av texter
·
formulera dig och kommunicera i tal och skrift,
·
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
·
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Du får
möjlighet att visa vad du lärt dig i ett skriftigt läxförhör, samt när du
skriver en egen saga. Du kommer också få visa att du kan uttrycka dig muntligt
i mindre och större grupp. En
inlämningsuppgift kommer att handla om studieteknik, hur du sållar i en större
textmassa och sammanfattar en text med egna ord.
Lektion 1
- Vad är sagor för
dig?
- Introduktion till
sagor – Powerpoint, du antecknar.
-Genomgång av beting
uppgift, se nedan
Läxa/Beting till fredag:
- Läs en saga som du
får av mig.
- Fundera över
följande frågor och skriv ned dina svar:
(Tänk på att motivera
dina svar – förklara varför du tänker/svarar som du gör.)
1. Vad
det är för typ av saga, sagogenre?
2. Beskriv
sagans huvudpersoner!
3. Beskriv
den miljö som sagan utspelar sig i!
4. Beskriv
det problem/konflikt som sagan är uppbyggd kring!
5. Har
sagan något budskap? Förklara hur du tänker!
6. Känner
du till någon annan saga/film/teater som påminner om din saga?
7. Plocka
ut ca 5 typiska sagoingredienser från din saga.
Lämnas in till mig på
Skolsidan på fredag.
- Öva dig på att
återberätta din saga kortfattat, muntligt.
Lektion 2-3
- Arbete med NE.se,
skapa egna inloggningar.
- Jobba med de 20
frågorna på NE.se
- Gemensam genomgång
av svaren
Lektion 4
- Vi läser högt
tillsammans reportaget Folksagan i
2000-talet Sverige (NE.se)
- Vi börjar sedan att
plocka ut stödord tillsammans. Stödorden skrivs för hand på löst papper.
Läxa: Att göra klart stödorden till nästa lektion
Lektion 5
- Gemensam
skrivuppgift utifrån stödorden.
- De som blir klara
läser blandade sagor.
Lektion 6-7
- Vi repeterar
gestaltande beskrivningar tillsammans
- Uppgiften Berätta och gestalta (under Skriv en saga) NE.se
- Genomgång av
sagokännetecken med hjälp av uppgiften Skriv
en saga NE.se
- Genomgång av
berättarmönster med hjälp av Den
klassiska intrigen NE.se
Lektion 8 - 9
Sagoanalys.
- Läs en saga och
analysera utifrån frågor. Se separat uppgift!
Detta görs under en lektion och lämnas in för
bedömning samt presenteras muntligt i mindre grupper.
Lektion 10
Skriv en egen saga
- Gemensam
inspirationsuppgift.
- Planera din egen
saga
Lektion 11-12
Tid till att skriva.
Lektion 13
- Tid för kamratrespons
- Inlämning på
Skolsidan
De uppgifter som
kommer att bedömas är:
·
Läsa sagor och återberätta en saga muntligt
·
Faktakunskaper om sagor, skriftligt läxförhör
·
Sammanfatta artikeln Folksagan
i 2000-talets Sverige, NE.se
·
Skriva egen saga
·
Analysera en saga, skriftligt och muntligt
Kunskapskrav
för
betyget
E
Eleverna kan
läsa skönlitteratur med flyt genom
att på ett i huvudsak fungerande
sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom
att göra enkla sammanfattningar av
olika texters innehåll visar eleven grundläggande
läsförståelse.
Dessutom kan eleven
utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra
enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt
framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla
resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då
till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det
historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
De berättande
texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och
berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
Genom att kombinera
olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna
samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och
levandegöra sina texters budskap.
Eleven kan
skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel
textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga
normer och strukturer.
Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte mottagare och sammanhang. |
Kunskapskrav för
betyget
C
Eleverna kan
läsa sakprosatexter med gott flyt genom att på ett ändamålsenligt sätt, välja och
använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika
texters innehåll visar eleven god läsförståelse.
Dessutom kan eleven
utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra
utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt
framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar
till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda
slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella
sammanhang som det har tillkommit i.
De
berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande
beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
Genom att kombinera
olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna
samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och
levandegöra sina texters budskap.
Eleven kan
skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad
textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till
texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte mottagare och sammanhang |
Kunskapskrav för
betyget
A
Eleverna kan
läsa sakprosatexter med mycket gott
flyt genom att på ett ändamålsenligt och effektivt
sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom
att göra välutvecklade
sammanfattningar av olika texters innehåll visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven
utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra
välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt
framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i
olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang
om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl
underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och
kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
De berättande
texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande
beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Genom att kombinera
olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna
samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven
förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Eleven kan
skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning
samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och
strukturer.
Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte mottagare och sammanhang |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar